Statlig utvecklingsrapport Trends Report Charts Den globala tillväxten av koldioxidpriser STORY HIGHLIGHTS Globalt har 39 nationella och 23 delstatliga jurisdiktioner genomfört eller planerat att genomföra koldioxidpriser, inklusive system för utsläppshandel och skatter. Världens system för handel med utsläppsrätter värderas till cirka 30 miljarder, med Kina nu bostad världens näst största kolmarknad, som täcker motsvarande 1,115 miljoner ton koldioxidutsläpp. Världsbankgruppen och andra är uppmuntrande länder, subnationella jurisdiktioner och företag att ansluta sig till en växande koalition av första flyttare som stöder kol prissättning. Andelen utsläpp av växthusgaser som omfattas av de inhemska koldioxidpriserna ökade avsevärt under det gångna året, leds av lanseringen av sex kolmarknader i Kina. Idag har 39 nationella och 23 delstatliga jurisdiktioner som ansvarar för nästan en fjärdedel av de globala växthusgasutsläppen genomfört eller planerat att genomföra koldioxidpriser, inklusive utsläppshandelssystem och skatter, bygga upp drivkraften för ett bottom-up-förhållningssätt till klimatet handling. Statens och Trends of Carbon Pricing 2014-rapport som lanserades idag vid den 11: e kolutspöet i Köln, Tyskland, visar att medan internationella förhandlingar kan vara långsama, flyttar länder och städer på klimatpriser. Totalt åtta nya kolmarknader öppnades 2013, och en annan lanserades i början av 2014. Med dessa tillägg värderas världens system för handel med utsläppsrätter på cirka 30 miljarder US-dollar. Kina har nu den näst största koldioxidmarknaden i världen som täcker motsvarande 1,115 miljoner ton koldioxid, efter EU: s ETS, med sin 2.039 MtCO 2 e cap under 2013. Koldioxidbeskattningen är också på väg. Nya kolskatter infördes i Mexiko och Frankrike under 2013. I Nordamerika utforskar staterna Oregon och Washington möjligheter till kolpriser i Kalifornien. Qubec. och British Columbia i samordnade ansträngningar för att hantera klimatförändringar. Medan generella framsteg på nationell nivå i Kina och USA kan ta lite tid, är det anmärkningsvärt att världens två största utsläppsrätter nu är hemma för kollisionsinstrument. Alexandre Kossoy Rapport Team Leader amp Senior finansiell specialist, Världsbanken Den internationella kontexten Detta är ett avgörande år för klimatåtgärder. I september kommer FN: s generalsekreterare Ban Ki-moon att vara värd för ett klimatmötet i New York för att bygga upp den politiska drivkraft och ambition som krävs för att nå ett globalt klimatförändringsavtal 2015. Världsbankens grupp och andra är uppmuntrande länder, subnationella jurisdiktioner och företag att ansluta sig till en växande koalition av första flyttare som stöder kol prissättning. De långa diskussionerna i komplexa klimatförhandlingar har återspeglats på den internationella marknaden. Länder med utsläppsminskningsmål under den andra åtagandeperioden i Kyotoprotokollet utgör cirka 12 procent av de globala växthusgasemittarna. En robust global lösning och ökad användning av kol prissättning kan stärka det privata sektorns förtroende för att investera i lösningar och teknik med låg koldioxidutsläpp. Åtgärder inom den privata sektorn är nödvändiga för alla lösningar: En väsentlig teknologisk, ekonomisk, institutionell och beteendemässig övergång till utveckling med låga koldioxidutsläpp är nödvändigt för att undvika att globala temperaturer stiger mer än 2 grader Celsius över preindustriella nivåer, och tiden är kärnan. Det är uppenbart att kol prissättning politik är här för att stanna den utbredda användningen av dessa politikområden i alla hörn av världen är slående, säger Alyssa Gilbert, chef för marknadsbaserade mekanismer vid Ecofys och leda författare till State Amp Trends rapport från Ecofys och Världsbanken. Mångfalden av metoder kommer att hjälpa beslutsfattare att lära sig vad som fungerar och vad som inte kommer att bidra till vår förmåga att förbättra effektiviteten av detta verktyg för att bekämpa klimatförändringarna. av koldioxidpolitik och instrument kommer att krävas för att minska utsläppen och hantera klimatförändringar. Rapporten granskar olika metoder för kol prissättning och var vardera används. Koldioxidskatt garanterar ett koldioxidpris i det ekonomiska systemet, medan utsläppshandelssystemen ger säkerhet om miljöpåverkan genom utsläppsutsläpp. Båda har en positiv inverkan på det ekonomiska beslutsfattandet genom att internalisera kostnaden för klimatförändringar genom ett pris på kol och minska utsläppen av växthusgaser. De bidrar också till att höja intäkter som kan ge ytterligare incitament att investera i tillväxt med låga koldioxidutsläpp. Räckvidden av kol prissättning ökar stadigt: världens två största utsläppsrätter är nu hemma för kolpriser. Kol prissättning system är nu i drift i sub-nationella jurisdiktioner i USA och Kina. Till exempel lanserades Kalifornien Caps and Trade-programmet i december 2012 och ingick sin första överensstämmelsesperiod den 1 januari 2013. År 2015 kommer det att öka till 85 procent täckning av tillstånden för växthusgasutsläpp. Chinas sex pilotutsläppshandelssystem i Shenzhen, Shanghai, Beijing, Guangdong, Hubei och Tianjin är igång och en nationell ETS förväntas i Kina någon gång under den 13: e femårsplanen (2016-2020). Dessutom ger diskussionerna mellan dessa två länder om klimatåtgärder lovande perspektiv på global nivå. Kvartalsövergripande framsteg på nationell nivå i Kina och USA kan ta lite tid, det är anmärkningsvärt att världens två största emitterar nu är hemma för koldioxidpriser, säger Alexandre Kossoy, ekonomichef vid Världsbanken och gruppledare av rapporten. Faktum är att med de sex kinesiska piloterna som är operativa, ligger Kina nu den näst största koldioxidmarknaden i världen som täcker motsvarande mer än 1,1 miljarder ton koldioxid, strax bakom EU: s ETS. quot Inhemska åtgärder har potential att övervinna det internationella regelverket gap genom att främja riktade investeringar med låga koldioxidutsläpp. Den fortsatta aktiviteten på regional, nationell och subnationell nivå visar löftet för framtiden. Frågor och svar på förslaget om att revidera EU: s emissionshandelssystem (EU ETS) Bryssel den 15 juli 2015 Se även: Pressmeddelande. Omvandling av Europas energisystem - Kommissionens sommarpaket för energi leder vägen (15 juli 2015) 1. Varför har kommissionen föreslagit idag en översyn av EU: s utsläppsrätter Europeiska kommissionen har lagt fram ett lagstiftningsförslag om att revidera EU: s system för handel med utsläppsrätter (ETS) i linje med 2030: s klimat - och energipolitiska ramverk som EU: s ledare har kommit överens om i oktober 2014. Förslaget är en integrerad del av arbetet med att uppnå en motståndskraftig energiförening med en framåtblickande klimatpolitik som Juncker-kommissionens högsta politiska prioritering, lanserad i Februari 2015. Detta är det första steget i att leverera EU: s mål att minska utsläppen av växthusgaser med minst 40 inhemska fram till 2030 som en del av sitt bidrag till den nya globala klimatavtalet som antas i Paris i december. Detta förslag skickar ett starkt budskap till det internationella samfundet i ett kritiskt ögonblick när andra stora aktörer som G7 och Kina också har visat sin fasta beslutsamhet. EU ETS är den största kolmarknaden i världen. Dagens förslag syftar till att säkerställa att EU: s ETS är hörnstenen i EU: s klimatpolitik det mest effektiva sättet att minska utsläppen under det kommande årtiondet. Det kan därmed bygga på erfarenheterna från företag och myndigheter från det första decenniet av dess genomförande. EU: s system för handel med utsläppsrätter bör fortsätta att inspirera andra internationella partners, såsom Kina, att använda kol prissättning som en kostnadseffektiv förare för en gradvis men hållbar avkolning av sina ekonomier till nytta för framtida generationer. Ambitiösa klimatåtgärder skapar affärsmöjligheter och öppnar nya marknader för teknik med låga koldioxidutsläpp. Dagens förslag bekräftar att klimatåtgärder och konkurrenskraft går hand i hand. Det reviderade EU-systemet för utsläppsrätter kommer att ge starkare incitament till innovation och fortsätta att se till att de europeiska industrier fortsätter att vara konkurrenskraftiga på de internationella marknaderna. Ytterligare medel från EU: s ETS tillhandahålls för första gången även för energiintensiv innovation och för modernisering av energisystemen i låginkomstmedlemsstater. Detta kommer att ytterligare stimulera upptagandet av förnybara energikällor och andra koldioxidsnåla och energieffektiva teknologier som tillsammans med koldioxidisering är ytterligare centrala mål för energifunionen. Slutligen kommer ett reviderat EU-system för handel med utsläppsrätter baserad på den nyligen överenskomna stabiliseringsreserven att stärka den inre energimarknadens funktion och ge bättre långsiktiga prissignaler för investeringar. Det nuvarande EU-ETS-förslaget kommer därför att bidra till en bättre fungerande europeisk elmarknad, vilket är det bästa sättet att se till att el kan levereras till privata konsumenter och industrier på ett kostnadseffektivt sätt. 2. Hur kommer översynen att gynna EU-medborgare, industrin och medlemsstaterna Den föreslagna översynen ger flera miljömässiga och ekonomiska fördelar. Det kommer att bidra till att hantera klimatförändringen genom att öka takten i EU: s ansträngningar för att minska utsläppen av växthusgaser. Klipputsläpp minskar också luftföroreningar, till fördel för medborgarnas hälsa. Dessutom gör det Europa mindre beroende av importerade fossila bränslen. Detta förslag förespråkar ett starkare och bättre fungerande EU-system för utsläppsrätter som hjälper EU att på rätt väg mot en ekonomi med låga koldioxidutsläpp. Det ger stora möjligheter för näringslivet att utveckla och dra nytta av ny teknik och marknader, stöder innovation och hjälper till att skapa nya möjligheter till jobb och tillväxt. Förslaget stöder också övergången till koldioxidutsläpp genom att ge fler medel för att möta investeringsbehoven i låginkomstmedlemsstater. Samtidigt erkänner kommissionen att det kan finnas risker för vissa företag som utsätts för internationell konkurrens, så länge som ingen jämförbar klimatinsats görs i andra stora ekonomier. Därför innehåller förslaget även skydd för den internationella konkurrenskraften i EU: s energiintensiva industrier. Viktigt fokus läggs på att minska administrativa bördor. Enligt förslaget kommer medlemsstaterna att fortsätta att kunna utesluta små emittenter från EU: s system för utsläppsrätter, inklusive små och medelstora företag med låga utsläpp, så länge de omfattas av motsvarande åtgärder. 3. Hur bidrar EU: s ETS-revision till internationella klimatinsatser EU: s utsläppsminskningar kommer att vara ett viktigt bidrag till den internationella ansträngningen att begränsa den globala genomsnittliga temperaturhöjningen till under 2C jämfört med preindustriella nivåer. Det ekonomiövergripande minst 40 målet visar EU: s fortsatta engagemang för att säkra en ambitiös global klimatöverenskommelse med juridiskt bindande åtaganden från alla parter i Paris i december. Dagens förslag fortsätter denna insats genom att presentera det första av de viktigaste stegen för att leverera på detta ambitiösa utsläppsminskningsmål. Besluten som antas i Paris förväntas mobilisera klimatfinansiering, tekniköverföring och kapacitetsuppbyggnad för berättigade parter, särskilt de som har de minsta möjligheterna. Klimatfinansiering i den offentliga sektorn kommer fortsättningsvis att spela en viktig roll när det gäller att mobilisera resurserna efter 2020. I väntan på dessa beslut uppmanas dagens förslag att medlemsstaterna ska använda en del av sina EU-auktioners auktionsintäkter för att finansiera klimatåtgärder i länder utanför EU, inklusive för åtgärder för att anpassa sig till klimatpåverkan. Det kommer att vara på medlemsstaterna att ägna en del av dessa intäkter från systemet för utsläppshandel för att stödja åtgärder mot klimatbekämpning i tredjeländer, inklusive utvecklingsländer. 4. Hur kommer ETS-revideringen att påverka det totala antalet utsläppsrätter Den totala mängden utsläppsrätter kommer att minska med 2,2 år varje år från och med 2021. Sedan 2013 har den huvudsakliga metoden för att dela ut EU-utsläppsrätter godkänts genom auktionering av medlemsstaterna. Under den aktuella handelsperioden (2013-2020) kommer 57 av det totala antalet utsläppsrätter att auktioneras, medan de återstående utsläppsrätterna är tillgängliga för kostnadsfri tilldelning. Andelen utsläppsrätter som ska auktioneras kommer att förbli densamma efter 2020. Intäkterna från auktionering ger medlemsstaterna finansiering som kan användas för olika åtgärder, såsom program för förnybar energi. De kan också riktas till socialpolitiska åtgärder för att stödja en rättvis och rättvis övergång till en koldioxidsnål ekonomi för företag, deras arbetstagare och konsumenter, förutom att stödja internationella klimatåtgärder i tredjeländer, inklusive utvecklingsländer. 5. Hur kommer systemet med fri fördelning att förbättras efter 2020 Eftersom det totala antalet utsläppsrätter är begränsat och sänkt måste systemet med fri fördelning revideras för att fördela tillgängliga utsläpp på bästa möjliga sätt. De föreslagna ändringarna syftar till att minimera behovet av en korrigeringsfaktor1 och för att säkerställa förutsägbarhet för företagen. Tilldelningen av fria utsläppsrätter kommer att inriktas på de sektorer som har störst risk att flytta sin produktion utanför EU. Grundarkitekturen kommer att vara kvar efter 2020, medan enskilda delar kommer att förbättras i linje med det avtal som EU: s ledare träffade i oktober 2014: Referensvärdena kommer att uppdateras för att fånga tekniska framsteg inom de olika sektorerna. Nuvarande värden bestäms utifrån data från 2007-2008 och skulle inte återspegla teknikens tillstånd efter 2020. Produktionsdata - systemet blir mer flexibelt genom att bättre ta hänsyn till produktionsökningar eller minskningar och justera mängden gratis tilldelning i enlighet därmed. Ett specifikt antal gratis ersättningar kommer att avsättas för nya och växande anläggningar. Koldioxidläckage som för närvarande utöver 2020 kommer alla större industrisektorer att övervägas med risk för koldioxidläckage. Indirekta kolkostnader 2 Medlemsstater uppmanas att använda auktionsintäkter för att tillhandahålla ersättning i enlighet med reglerna för statligt stöd. 6. Hur kommer EU: s ETS att stödja koldioxidutsläpp En innovationsfond kommer att inrättas för att stödja investeringar i förnybara energikällor inom förnybar energi, kolavskiljning och lagring (CCS) och koldioxidutsläpp i energiintensiv industri. Några 400 miljoner utsläppsrätter som uppgår till cirka 10 miljarder euro när de säljs kommer att reserveras från 2021 och framåt för detta ändamål. Dessutom kommer ytterligare 50 miljoner av de odelade utsläppsrätterna3 från 2013-2020 att avsättas för att göra det möjligt för innovationsfonden att börja före 2021 och omfatta projekt för att stödja genombrottsteknik inom industrin4. Innovationsfonden bygger på framgången med det befintliga finansieringsprogrammet för att stödja koldioxidutsläpp genom att använda intäkterna från 300 miljoner kvoter under 2013-2020 (den så kallade NER 300). 7. Vad är målen för moderniseringsfonden Målet för moderniseringsfonden är att stödja låginkomstmedlemsstaterna för att möta de höga investeringsbehoven för energieffektivitet och modernisering av sina energisystem. Mellan 2021 och 2030 kommer 2 av ersättningarna, totalt 310 miljoner utsläppsrätter, att avsättas för att etablera fonden. Alla medlemsstater kommer att bidra till fonden, vilket kommer att gynna 10 medlemsstater med en BNP per capita som understiger 60 av EU-genomsnittet (2013). De länder som kan få stöd är Bulgarien, Kroatien, Tjeckien, Estland, Ungern, Lettland, Litauen, Polen, Rumänien och Slovakien. ETS-direktivet bör inrätta en styrningsstruktur för moderniseringsfonden som involverar medlemsstaterna, Europeiska investeringsbanken och kommissionen. 8. Hur påverkar EU: s ETS-revision reserven för marknadsstabilitet Det nyligen gjorda avtalet om marknadsstabilitetsreserven (MSR) gör att odelade utsläppsrätter kan överföras till MSR 2020. Enligt denna regel uppskattar analytiker att cirka 550 till 700 miljoner utsläppsrätter kan överföras till MSR 2020. Efter en begäran från parlamentet och rådet om att överväga användningen av odelade utsläppsrätter efter 2020 föreslår kommissionen att använda 250 miljoner odelade utsläppsrätter från 2013-2020 för att upprätta en reserv för nya och växande anläggningar. 9. Fanns det ett offentligt samråd om detta förslag Medlemsstaterna, branschrepresentanter, icke-statliga organisationer, forsknings - och akademiska institutioner, fackföreningar och medborgare deltog i olika stadier i utvecklingen av detta förslag. Omfattande samråd med berörda parter genomfördes 2014 om olika tekniska aspekter av EU: s system för handel med utsläppsrätter. Kommissionen mottog mer än 500 bidrag som har beaktats vid utarbetandet av detta förslag. Efter dessa samråd och analysen av EU: s klimatpolitiska mål före 2030 genomförde kommissionen en konsekvensbedömning av EU: s ETS-revision som också publiceras idag (Dokumentation). Lagförslaget har överlämnats till Europaparlamentet och rådet för antagande samt till Ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén för yttrande. Kommissionen kommer att arbeta med dessa institutioner för att se denna lagstiftning igenom. Medborgare och intressenter kan ge sina synpunkter på detta förslag under de kommande åtta veckorna. Dessa kommer att föras in i lagstiftningsdebatten och presenteras för Europaparlamentet och rådet. För ytterligare detaljer hänvisas till de ytterligare frågorna på GD Climas webbplats. Se även infographic i bilagan till det här faktabladet. 1 Korrigeringsfaktorns sektorsövergripande faktor minskar den fria fördelningen i alla sektorer om kravet på fria utsläppsrätter är högre än det tillgängliga beloppet. 2 Indirekta kolkostnader uppstår främst för elintensiva industrier på grund av att koldioxidkostnader överförs till dem i elpriset. 3 Odelade utsläppsrätter är de som ursprungligen öronmärkts för kostnadsfri tilldelning, men fördelades inte på grund av nedläggningar av företag eller produktionsminskningar. 4 Exempelvis kolavskiljning och användning demonstrationsprojekt Vad är kol prissättning Uttrycket sätta ett pris på kol har nu blivit välkänt med ökande tillväxt bland länder och företag för att sätta pris på koldioxidförorening som ett sätt att minska utsläppen och driva investeringar i renare alternativ. Så vad betyder det att sätta ett pris på kol, och varför stöder många regeringar och företagsledare det? Det finns flera vägar som regeringar kan ta till pris kol, allt som leder till samma resultat. De börjar fånga vad som är känt som de externa kostnaderna för koldioxidutsläppskostnader som allmänheten betalar på andra sätt, såsom skador på grödor och hälsovårdskostnader från värmeböljor och torka eller till egendom från översvämning och havsnivåhöjning och knyta dem till sina källor genom ett pris på kol. Ett pris på koldioxid hjälper till att förskjuta bördan för skadan till dem som ansvarar för det, och vem kan minska det. I stället för att diktera vem som bör minska utsläppen var och hur, ett kolpris ger en ekonomisk signal och förorenarna bestämmer sig själva för att avbryta sin förorenande verksamhet, minska utsläppen eller fortsätta att förorena och betala för den. På så sätt uppnås det övergripande miljömålet på det mest flexibla och billigaste sättet för samhället. Koldioxidpriset stimulerar också ren teknik och marknadsinvestering, vilket ger nya drivmedel med låga koldioxidutsläpp för ekonomisk tillväxt. Det finns två huvudtyper av kol prissättning: utsläppshandel system (ETS) och kol skatter. En ETS som ibland kallas ett system för hushåll och handel lockar upp den totala nivån av växthusgasutsläpp och tillåter de industrier med låga utsläpp att sälja sina extra utsläpp till större emittenter. Genom att skapa utbud och efterfrågan på utsläppsrätter fastställer ett ETS ett marknadspris för utsläpp av växthusgaser. Kepsen hjälper till att säkerställa att de nödvändiga utsläppsminskningarna kommer att äga rum för att hålla emittenterna (i aggregat) inom deras fördelade kolbudget. En kolskatt sätter direkt ett pris på kol genom att definiera en skattesats för utsläpp av växthusgaser eller mer vanligt på kolhalten i fossila bränslen. Det skiljer sig från ett ETS genom att utsläppsminskningsutfallet av en kolskatt inte är fördefinierat men kolpriset är. Valet av instrumentet beror på nationella och ekonomiska förhållanden. Det finns också mer indirekta sätt att mer exakt prissätta kol, t. ex. genom bränsleavgifter, borttagning av fossila bränslesubventioner och bestämmelser som kan innehålla en social kostnad för kol. Utsläppen av växthusgaser kan också prissättas genom betalningar för utsläppsminskningar. Privata enheter eller suveräner kan köpa utsläppsminskningar för att kompensera sina egna utsläpp (sk offsets) eller att stödja avhjälpande verksamhet genom resultatbaserad finansiering. Några 40 länder och mer än 20 städer, stater och provinser använder redan kolprissättningsmekanismer, med mer planering för att genomföra dem i framtiden. Tillsammans täcker de nuvarande CO2-prissystemen cirka hälften av sina utsläpp, vilket motsvarar cirka 13 procent av de årliga globala utsläppen av växthusgaser. Kolprissättning Ledarskapskolitionen Kolprissättning Ledarskapskolitionen är ett frivilligt partnerskap mellan nationella och subnationella regeringar, företag och organisationer i det civila samhället som går med på att fördjupa koldioxidpriserna genom att arbeta med varandra mot det långsiktiga målet om ett kolpris tillämpas i hela den globala ekonomin genom att: stärka koldioxidprissättningspolitiken för att omdirigera investeringar som står i proportion till omfattningen av klimatutmaningen, och framhäva och stärka genomförandet av befintlig politik för koldioxidprissättning för att bättre hantera investeringsrisker och möjligheter och öka samarbetet för att dela med sig av information, expertis och lektioner lärt sig att utveckla och genomföra kol prissättning genom olika quotreadinessquot plattformar. Koalitionen samlar in bevismaterialet. dra nytta av erfarenheter runt om i världen när det gäller att utforma och använda kol prissättning och använda denna insats för att bidra till att informera framgångsrik utveckling av koldioxidpriser och användning av kol prissättning i företag. Det kommer också att fördjupa förståelsen för affärs - och ekonomiska fallet för kol prissättning. I den rollen utvecklar man vägar för användning av företag, investerare och regeringar som kommer att illustrera trovärdiga utsikter i en rad politiska prissättningspolicyer och tidslinjer. Slutligen kommer koalitionen att arbeta för att samla regering och företag i ledardialoger som identifierar och tar itu med de mest pressande frågorna, och därigenom påskynda användningen av kol prissättning runt om i världen. Varför Price Carbon Climate Change är en av världens största globala utmaningar. Det hotar att rulla tillbaka decennier av utvecklingsprogress och sätter liv, försörjning och ekonomisk tillväxt i fara. Vetenskapen är idag otvetydig: Människor har drivit global uppvärmning genom omfattande förbränning av fossila bränslen. Vi ser redan förändringar i klimatet som våra nuvarande ekonomier byggdes på. Fjorton av de 15 hetaste åren sedan rekordhantering började för över 130 år sedan har varit sedan slutet av detta århundrade. Intensiteten av extrema väderrelaterade händelser har också ökat. De senaste rapporterna från den intergouvernella panelen om klimatförändringar (IPCC) och rapporten "Turn down the Heat", som utarbetats för ordbanken av Potsdam Institute for Climate Impact Research, ger snapshots av vetenskapen. De varnar för farliga effekter på jordbruket, vattenresurserna, ekosystemen och människors hälsa om länder inte vidtar åtgärder. Om världen värmer upp med bara 2C (3,6F) uppvärmning som kan nås under 20-30 år kan vi se omfattande matbrist, oförutsedda värmeböljor och mer intensiva stormar. Redan föreslår studier att ca 1,5 C uppvärmning är låst i. För att stanna under 2C säger IPCC att världen kommer att behöva nå nollutsläpp före slutet av detta århundrade. Det betyder handling nu. Kol prissättning är en viktig del av lösningen. De ekonomiska argumenten för åtgärder är också övertygande. Åtgärd nu kan öppna dörrarna till möjlighet, som att lägga till fördelarna. Ny klimatekonomi och riskfyllda affärsrapporter reflekterar allt. Fördröjningsåtgärder, IPCC varnar, kommer endast att öka kostnaderna. LEADERS UNITE IN CALLING FÖR PRIS PÅ KARBON För första gången har statschefer, stads - och provinsledare kommit ihop med stöd från ledande företag för att uppmana länder och företag runt om i världen att sätta pris på koldioxidförorening. Dessa globala ledare har vidtagit åtgärder för att prissätta kol, genom utsläppshandelsprogram, kolskatter och avgifter och andra prismekanismer som ger incitament att investera i en grönare ekonomi. En stark offentlig politik ger den privata sektorn säkerhet och förutsägbarhet för att göra nödvändiga långsiktiga investeringar i klimatsmart utveckling och förhindra katastrofala effekter från klimatförändringen. Sammankallad av Världsbanksgruppens ordförande Jim Yong Kim och Internationella valutafondens verkställande direktör Christine Lagarde, kallar kolmarginalpanelen sina kollegor att följa deras ledning och sätta ett pris på kol. Samtalet kommer före Parisens klimatförhandlingar i december i syfte att stimulera ytterligare snabbare insatser mot framtida nödvändiga låga kol, produktiva och konkurrenskraftiga ekonomier. De förenas i detta försök av OECD: s generalsekreterare Angel Gurria. Medlemmarna av kolprisklassificeringen består av tyska kansler Angela Merkel, den chilenska presidenten Michelle Bachelet, Frankrikes president Franois Hollande, Etiopiens premiärminister Hailemariam Desalegn, Mexikos president Enrique Pea Nieto, Kanadas premiärminister Justin Trudeau, Guvernör Jerry Brown i Kalifornien och Borgmästare Eduardo Paes av Rio de Janeiro. Panelen ger politisk drivkraft för att komplettera regeringarnas och industriledarnas röster i kolprissättningens ledarskapsförbund en handlingsbaserad plattform som grundas på baksidan av stödet till kolprisning från 74 länder och 1000 företag vid FN: s klimatoppmåte i september 2014. Stöd från den privata sektorn kommer från amerikanska institutionella investerare Calpers, Engie of France, Mahindra Group of India och Nederländerna baserade Royal DSM som tillsammans med andra ledande företag arbetar med att koppla affärsbehoven med den offentliga politiken genom kolpristillverkningens ledarskapsförbund. Som länder bygger sina 2030, 2040 och 2050 växthusgasreduktionsscenarier har de i allt större utsträckning identifierat kostnadseffektiva strategier, inklusive koldioxidinstrument, som väsentliga delar av föreslagna klimatåtgärder. Ländernas aktiviteter i detta avseende skiljer sig från deras unika omständigheter och varierar från att förbättra koldioxidprissättningen för att designa och styra olika kollisionsinstrument. Den här noten ger uppdateringar om ländernas aktiviteter. Företag i ett brett spektrum av sektorer ser kol prissättning som det mest effektiva och kostnadseffektiva sättet att klara klimatutmaningen. Många företag uttrycker stöd för regeringens åtgärder för att sätta pris på kol. Många delar också ett pris på kol internt. En ETS är ett uttryckligt instrument för koldioxidprissättning som begränsar eller täcker den tillåtna mängden utsläpp av växthusgaser och låter marknadskrafterna avslöja kolpriset genom emittenter som hanterar utsläppsrätter. Uttalande att sätta pris på kol 3 juni 2014 Klimatförändringarna utgör en av de största globala utmaningarna och hotar att rulla tillbaka decennier av utveckling och välstånd. Den senaste rapporten från FN: s mellanstatliga panel om klimatförändringar tydliggör vikten av att sätta ett pris på kol för att bidra till att begränsa ökningen av den globala genomsnittstemperaturen till två grader Celsius över preindustriella nivåer. Beroende på varje lands olika omständigheter och prioriteringar kan olika instrument användas för att prisa kol för att effektivt och kostnadseffektivt minska utsläppen, såsom inhemska system för utsläppshandel, kolskatter, användning av sociala kostnader för koldioxidutsläpp och utsläppsminskningar. Regeringarna vidtar åtgärder. År 2014 har cirka 40 nationella och över 20 subnationella jurisdiktioner genomfört eller planerat system för utsläppshandel eller kolskatt. Tillsammans står dessa jurisdiktioner för mer än 22 procent av de globala utsläppen. Många fler länder och jurisdiktioner utvecklar förberedelser för prissättning av kol. Tillsammans representerar dessa nästan hälften av globala utsläpp av växthusgaser. Företagen svarar. Ett växande antal företag arbetar redan inom kol prissättningssystem och utvecklar kompetens för att hantera sina utsläpp. Andra införlivar mål för minskning av växthusgaser i sin affärsplanering. År 2013 offentliggjorde över 100 företag världen över offentligt till CDP att de redan använder kol prissättning som ett verktyg för att hantera riskerna och möjligheterna till deras nuvarande verksamhet och framtida lönsamhet. Företagen ser att kol prissättning är det mest effektiva och kostnadseffektiva sättet att minska utsläppen, vilket leder dem till röststöd för kol prissättning. Momentet växer. Prissättning kol är oundvikligt om vi ska producera ett paket med effektiva och kostnadseffektiva policyer för att stödja uppskalad minskning. Större internationellt samarbete är viktigt. Regeringarna lovar att arbeta med varandra och företag lovar att arbeta med regeringarna mot det långsiktiga målet om ett kolpris som tillämpas i hela världsekonomin genom att: stärka koldioxidprissättningspolitiken för att omdirigera investeringar som står i proportion till omfattningen av klimatutmaningen som kommer fram och stärker Genomförandet av befintlig politik för koldioxidprissättning för att bättre hantera investeringsrisker och möjligheter att stärka samarbetet för att dela med sig av information, expertis och lärdomar om att utveckla och genomföra kol prissättning genom olika beredskapsplattformar. Vi bjuder alla länder, företag och andra intressenter att ansluta sig till denna växande koalition av arbetet. Uttalande att sätta pris på kol 3 juni 2014 Klimatförändringarna utgör en av de största globala utmaningarna och hotar att rulla tillbaka decennier av utveckling och välstånd. Den senaste rapporten från FN: s mellanstatliga panel om klimatförändringar tydliggör vikten av att sätta ett pris på kol för att bidra till att begränsa ökningen av den globala genomsnittstemperaturen till två grader Celsius över preindustriella nivåer. Beroende på varje lands olika omständigheter och prioriteringar kan olika instrument användas för att prisa kol för att effektivt och kostnadseffektivt minska utsläppen, såsom inhemska system för utsläppshandel, kolskatter, användning av sociala kostnader för koldioxidutsläpp och utsläppsminskningar. Regeringarna vidtar åtgärder. In 2014, about 40 national and over 20 sub-national jurisdictions have already implemented or scheduled emissions trading schemes or carbon taxes. Together, these jurisdictions account for more than 22 percent of global emissions. Many more countries and jurisdictions are advancing preparation for pricing carbon. Together, these represent almost half of global GHG emissions. Corporations are responding. A growing number of companies are already working within carbon pricing systems and are developing expertise in managing their emissions. Others are incorporating greenhouse gas reduction targets in their business planning. In 2013, over 100 companies worldwide publicly disclosed to CDP that they already use carbon pricing as a tool to manage the risks and opportunities to their current operations and future profitability. Businesses see that carbon pricing is the most efficient and cost effective means of reducing emissions, leading them to voice support for carbon pricing. The momentum is growing. Pricing carbon is inevitable if we are to produce a package of effective and cost-efficient policies to support scaled up mitigation. Greater international cooperation is essential. Governments pledge to work with each other and companies pledge to work with governments towards the long-term objective of a carbon price applied throughout the global economy by: strengthening carbon pricing policies to redirect investment commensurate with the scale of the climate challenge bringing forward and strengthening the implementation of existing carbon pricing policies to better manage investment risks and opportunities enhancing cooperation to share information, expertise and lessons learned on developing and implementing carbon pricing through various readiness platforms. We invite all countries, companies and other stakeholders to join this growing coalition of the working. Statement Putting a Price on Carbon June 3, 2014 Climate change poses one of the greatest global challenges and threatens to roll back decades of development and prosperity. The latest report from the United Nations Intergovernmental Panel on Climate Change makes clear the importance of putting a price on carbon to help limit the increase in global mean temperature to two degrees Celsius above pre-industrial levels. Depending on each countrys different circumstances and priorities, various instruments can be used to price carbon to efficiently and cost effectively reduce emissions, such as domestic emissions trading systems, carbon taxes, use of a social cost of carbon andor payments for emission reductions. Governments are taking action. In 2014, about 40 national and over 20 sub-national jurisdictions have already implemented or scheduled emissions trading schemes or carbon taxes. Together, these jurisdictions account for more than 22 percent of global emissions. Many more countries and jurisdictions are advancing preparation for pricing carbon. Together, these represent almost half of global GHG emissions. Corporations are responding. A growing number of companies are already working within carbon pricing systems and are developing expertise in managing their emissions. Others are incorporating greenhouse gas reduction targets in their business planning. In 2013, over 100 companies worldwide publicly disclosed to CDP that they already use carbon pricing as a tool to manage the risks and opportunities to their current operations and future profitability. Businesses see that carbon pricing is the most efficient and cost effective means of reducing emissions, leading them to voice support for carbon pricing. The momentum is growing. Pricing carbon is inevitable if we are to produce a package of effective and cost-efficient policies to support scaled up mitigation. Greater international cooperation is essential. Governments pledge to work with each other and companies pledge to work with governments towards the long-term objective of a carbon price applied throughout the global economy by: strengthening carbon pricing policies to redirect investment commensurate with the scale of the climate challenge bringing forward and strengthening the implementation of existing carbon pricing policies to better manage investment risks and opportunities enhancing cooperation to share information, expertise and lessons learned on developing and implementing carbon pricing through various readiness platforms. We invite all countries, companies and other stakeholders to join this growing coalition of the working. Statement Putting a Price on Carbon June 3, 2014 Climate change poses one of the greatest global challenges and threatens to roll back decades of development and prosperity. The latest report from the United Nations Intergovernmental Panel on Climate Change makes clear the importance of putting a price on carbon to help limit the increase in global mean temperature to two degrees Celsius above pre-industrial levels. Depending on each countrys different circumstances and priorities, various instruments can be used to price carbon to efficiently and cost effectively reduce emissions, such as domestic emissions trading systems, carbon taxes, use of a social cost of carbon andor payments for emission reductions. Governments are taking action. In 2014, about 40 national and over 20 sub-national jurisdictions have already implemented or scheduled emissions trading schemes or carbon taxes. Together, these jurisdictions account for more than 22 percent of global emissions. Many more countries and jurisdictions are advancing preparation for pricing carbon. Together, these represent almost half of global GHG emissions. Corporations are responding. A growing number of companies are already working within carbon pricing systems and are developing expertise in managing their emissions. Others are incorporating greenhouse gas reduction targets in their business planning. In 2013, over 100 companies worldwide publicly disclosed to CDP that they already use carbon pricing as a tool to manage the risks and opportunities to their current operations and future profitability. Businesses see that carbon pricing is the most efficient and cost effective means of reducing emissions, leading them to voice support for carbon pricing. The momentum is growing. Pricing carbon is inevitable if we are to produce a package of effective and cost-efficient policies to support scaled up mitigation. Greater international cooperation is essential. Governments pledge to work with each other and companies pledge to work with governments towards the long-term objective of a carbon price applied throughout the global economy by: strengthening carbon pricing policies to redirect investment commensurate with the scale of the climate challenge bringing forward and strengthening the implementation of existing carbon pricing policies to better manage investment risks and opportunities enhancing cooperation to share information, expertise and lessons learned on developing and implementing carbon pricing through various readiness platforms. We invite all countries, companies and other stakeholders to join this growing coalition of the working.
No comments:
Post a Comment