Redovisning av aktiebaserad ersättning (utfärdad 1095) I denna redogörelse fastställs finansiella redovisnings - och rapporteringsstandarder för aktierelaterade ersättningar till anställda. Dessa planer omfattar alla arrangemang genom vilka anställda får aktier av aktier eller andra egetkapitalinstrument hos arbetsgivaren eller arbetsgivaren ålägger sina anställda skulder i belopp baserat på priset på arbetsgivarlagret. Exempel är köpoptionsplaner, aktieoptioner, aktieobjekt och aktievärderingsrättigheter. Denna uttalande gäller även transaktioner där ett företag utfärdar sina egetkapitalinstrument för att förvärva varor eller tjänster från icke-anställda. Dessa transaktioner måste redovisas baserat på det verkliga värdet av erhållet vederlag eller det verkliga värdet av de emitterade egna instrumenten, vilket är mer tillförlitligt mätbart. Redovisning för utdelning av aktiebaserad ersättning till anställda I denna uttalande definieras en verkligt värdebaserad metod för redovisning av ett personaloptionsoption eller liknande egetkapitalinstrument och uppmuntrar alla enheter att anta denna metod för redovisning av samtliga deras personalutbetalningsplaner. Det gör det emellertid också möjligt för ett företag att fortsätta att mäta kompensationskostnaden för de planerna som använder den inneboende värderingsbaserade redovisningsmetoden som föreskrivs i APB: s yttrande nr 25, Redovisning för aktier utställda till anställda. Den verkliga värderingsbaserade metoden är att föredra framför Metod 25-metoden för att motivera en förändring av redovisningsprincipen enligt APB-yttrande nr 20, Redovisningsändringar. Enheter som väljer att förbli med bokföringen i yttrande 25 måste göra proforma upplysningar om nettoresultat och, om de presenteras, vinst per aktie, som om den verkliga värderingsbaserade bokföringsmetoden som definieras i denna uttalande hade tillämpats. Under den verkliga värderingsbaserade metoden mäts kompensationskostnaden vid tilldelningsdatumet baserat på priset på tilldelningen och redovisas över tjänsteperioden, vilket vanligtvis är intjänandeperioden. Enligt den inhemska värderingsbaserade metoden är ersättningskostnaden det eventuella överskottet av det börsnoterade marknadspriset på beståndet vid tilldelningsdatum eller annat mätdatum över det belopp som en anställd måste betala för att förvärva beståndet. De flesta aktieoptionsplaner - den vanligaste typen av aktiekompensationsplan - har inget inneboende värde vid tidpunkten för tilldelning, och enligt yttrande 25 redovisas ingen kompensationskostnad för dem. Kompensationskostnaden redovisas för andra typer av aktiebaserade ersättningsplaner enligt yttrande 25, inklusive planer med variabla, vanligtvis prestationsbaserade funktioner. Aktiekompensationsutmärkelser som krävs för att avvecklas genom emission av egetkapitalinstrument För aktieoptioner bestäms verkligt värde med hjälp av en optionsprissättningsmodell som tar hänsyn till aktiekursen vid tilldelningsdatumet, lösenpriset, optionens förväntade livslängd, volatiliteten av den underliggande aktien och de förväntade utdelningarna på den och den riskfria räntan över den förväntade livslängden för optionen. Icke-offentliga enheter är tillåtna att utesluta volatilitetsfaktorn vid uppskattning av värdet av deras optionsrätter, vilket resulterar i mätning till lägsta värde. Det verkliga värdet av ett optionsvärde som beräknas vid tilldelningsdagen justeras inte senare för förändringar i priset på det underliggande beståndet eller volatiliteten, optionens livslängd, utdelning på aktierna eller den riskfria räntan. Det verkliga värdet av en andel av icke-växtbeståndet (vanligtvis kallad begränsad lager) som tilldelas en anställd, mäts till marknadspriset för en andel av ett fritt lager på tilldelningsdagen om inte en begränsning kommer att införas efter att arbetstagaren har en innehav rätt till det, i vilket fall verkligt värde beräknas med hänsyn till denna begränsning. Anställningsaktieinköp En anställningsobligationsplan som gör det möjligt för anställda att köpa aktier till en rabatt från marknadspriset är inte kompensator om det uppfyller tre villkor: a) Rabatten är relativt liten (5 procent eller mindre uppfyller detta villkor automatiskt, även om i vissa fall kan en större rabatt också vara motiverad som icke-kompensatorisk), (b) väsentligen alla heltidsanställda kan delta på ett rättvist sätt, och (c) planen innehåller inga alternativfunktioner som att tillåta den anställde att köpa aktierna i fast rabatt från det lägsta av marknadspriset vid tilldelningsdatum eller inköpsdatum. Aktiekompensationsutmärkelser som måste lösas genom att betala kontant Några aktiebaserade ersättningsplaner kräver att en arbetsgivare betalar en anställd, antingen på begäran eller vid ett visst datum, ett kontantbelopp som bestäms av ökningen av arbetsgivarens aktiekurs från en viss nivå. Företaget måste mäta kompensationskostnaden för den tilldelningen i beloppet av förändringarna i aktiekursen under de perioder då förändringarna inträffar. Denna uttalande kräver att en arbetsgivares finansiella rapporter innehåller vissa uppgifter om aktiebaserade ersättningsarrangemang för anställda oavsett vilken metod som används för att redovisa dem. De proforma belopp som krävs för att uppges av en arbetsgivare som fortsätter att tillämpa redovisningsbestämmelserna i yttrande 25 kommer att återspegla skillnaden mellan ersättningskostnader, om sådana ingår i nettoresultatet och därmed sammanhängande kostnad mätt med det verkligt värdebaserade sättet som definieras i detta Redogörelse, inklusive eventuella skatteeffekter, som skulle ha redovisats i resultaträkningen om värderingsbaserad metod hade använts. De nödvändiga proforma beloppen kommer inte att återspegla andra justeringar av redovisad nettoresultat eller, om det presenteras, vinst per aktie. Effektdatum och övergång Bokföringsbehovet i denna uttalande gäller för transaktioner som ingåtts under räkenskapsår som börjar efter den 15 december 1995, även om de kan antas vid utfärdande. Upplysningskraven i denna uttalande gäller för finansiella rapporter för räkenskapsår som börjar efter den 15 december 1995 eller för ett tidigare räkenskapsår för vilket denna uttalande ursprungligen antogs för att redovisa ersättningskostnaden. Proforma upplysningar som krävs för enheter som väljer att fortsätta att mäta kompensationskostnaden med yttrande 25 måste inkludera effekterna av alla utmärkelser som beviljats under räkenskapsår som börjar efter den 15 december 1994. Proforma upplysningar om utmärkelser som beviljats under det första räkenskapsåret som börjar efter december 15, 1994, behöver inte ingå i bokslutet för det aktuella räkenskapsåret, men bör presenteras senare när finansiella rapporter för det räkenskapsåret presenteras för jämförande ändamål med bokslut för ett senare räkenskapsår. REFERENS BIBLIOTEKExpensering Personaloptioner: Finns det ett bättre sätt Före 2006 var det inte nödvändigt att företagen bekostade bidrag av personaloptioner alls. Redovisningsregler utfärdade enligt Redovisningsstandard 123R kräver nu att företagen ska beräkna ett verkligt värde på börskursen vid tidpunkten för beviljandet. Detta värde beräknas med hjälp av teoretiska prissättningsmodeller som är utformade för att värdera börshandlade alternativ. Efter att ha gjort rimligt justerade antaganden för att införliva skillnaderna mellan börshandlade optioner och personaloptioner används samma modeller för ESO: erna. De verkliga värdena för ESO: erna på det datum de beviljas till ledande befattningshavare och anställda kostnadsförs sedan mot intjäning när optionerna väger sig till bidragsmottagarna. (För en bakgrundsavläsning, se vår handledning om anställningsoptioner.) Levin-McCain-försöket 2009 Senators Carl Levin och John McCain presenterade en proposition, avslutande överdrivna företagsavdrag för aktieoptionslagen, s. 1491. Räkningen var produkt av en undersökning som utförts av den permanenta undersökningskommittén, under ledning av Levin, i de olika boknings - och skatterapporteringskraven för optionsrätter. Som namnet antyder är syftet med propositionen att minska överdrivna skatteavdrag till företag för de utgifter som betalas till chefer och anställda för sina personaloptioner. Att eliminera obefogade och överdriven aktieoptionsavdrag skulle sannolikt producera så mycket som 5 till 10 miljarder årligen, och kanske så mycket som 15 miljarder, i ytterligare företagsinkomster som vi inte har råd att förlora, säger Levin. Men finns det ett bättre sätt att bekosta personaloptioner för att uppnå de uttryckliga föremålen för propositionen. Föreläsningar Det finns mycket diskussion om missbruk av aktiekompensation, särskilt personaloptioner och hybrider som kontantavräknade alternativ. SAR. etc. Vissa förespråkar idén om att de faktiska utgifterna för inkomstskatt inte är större än de utgifter som tas ut mot intäkterna. Det här var vad Levin McCain-propositionen handlade om. Vissa hävdar också att det ska finnas en kostnad mot intäkter och skatter i de första åren som börjar omedelbart efter beviljandet, oavsett om ESO: erna senare utövas eller ej. (För att få veta mer, se Få ut det mesta möjliga av personaloptionerna.) Här är en lösning: Först och främst uppge målen: Att göra det belopp som kostnadsförs mot intäkter som är lika med det belopp som kostnadsförs mot skatteintäkter (dvs. av valfrihet från bidragsdag till övning eller förverkande eller upphörande). Beräkna utgifter för intäkter och kostnader för inkomst för skatter vid beviljande dag och inte vänta på utnyttjandet av optionerna. Detta skulle göra den skuld som företaget åtar sig genom att bevilja ESO: s avdragsberättigande mot intjäning och skatter vid den tid skulden antas (dvs. på bidragsdag). Har ersättningsintäkten tillfaller tilldelningarna vid övning som det är idag utan förändring. Skapa en standard transparent metod för att hantera optionsbidrag för inkomst och skattemässiga ändamål. Att ha en enhetlig metod för beräkning av verkliga värden vid beviljande. Detta kan göras genom att beräkna värdet av ESO: erna på dagen för beviljandet och kostnadsföra det mot inkomst och inkomstskatt på dagen för beviljandet. Men om optionerna senare utövas, blir intäktsvärdet (dvs skillnaden mellan lösenpriset och aktiekursens marknadspris) på dagen för övningen den sista kostnaden mot vinst och skatt. Eventuella belopp exponerade vid bidrag som var större än det inneboende värdet vid övning sänks till eget värde. Eventuella belopp utgiftsbelopp som var mindre än det inneboende värdet vid övning kommer att höjas upp till det inneboende värdet. När alternativen förverkas eller alternativen löper ut ur pengarna. Det kostnadsförda värdet på bidrag kommer att avbrytas och det kommer inte att vara någon kostnad mot inkomst eller inkomstskatt för dessa alternativ. Detta kan uppnås på följande sätt. Använd Black Scholes-modellen för att beräkna det verkliga värdet av optionerna vid tilldelningsdagar med ett förväntat utgångsdatum på fyra år från bidragsdagen och en volatilitet som motsvarar den genomsnittliga volatiliteten under de senaste 12 månaderna. Den antagna räntan är vad som helst för ränta på fyraåriga statsobligationer och den antagna utdelningen är det belopp som för närvarande betalas av företaget. (För att lära dig mer, se ESO: s. Använda Black-Scholes-modellen.) Det ska inte finnas något utrymme för diskretion i antagandena och metoden som används för att beräkna det sanna värdet. Antagandena ska vara standard för alla ESO: er som beviljats. Heres ett exempel: Antag: Att XYZ Inc. handlar med 165. Att en anställd beviljas ESO: er för att köpa 1.000 aktier i beståndet med ett maximalt kontraktsförfallodatum på 10 år från bidraget med årlig intjäning av 250 optioner varje år för fyra år. Att ESO: s lösenpris är 165 När det gäller XYZ antar vi en volatilitet på .38 under de senaste 12 månaderna och fyra års förväntad tid till utgångsdatum för vårt sanna värdeberäknings syfte. Räntan är 3 och ingen utdelning betalas. Det är inte vårt mål att vara perfekt i det initiala exponerade värdet eftersom det exakta exponerade beloppet kommer att vara de inneboende värdena (om sådana) kostnadsförda mot intjäning och skatt när ESOs utövas. Vårt mål är att använda en standard transparent kostnadsmetod som resulterar i ett vanligt exakt utgiftsbelopp mot intäkter och mot inkomst för skatter. Exempel A: Bidragsdagvärdet för ESO: erna för att köpa 1000 aktier i XYZ skulle vara 55 000. De 55 000 skulle vara en kostnad mot inkomst och inkomst för skatter på dagen för beviljandet. Om arbetstagaren avbröts efter drygt två år och inte hade någon av de 50 alternativen, avbröts de och det skulle inte bli några kostnader för dessa förverkade ESO. De 27 500 utgifterna för de beviljade men förverkade ESO: erna skulle vända om. Om aktiebolaget var 250 när arbetstagaren avslutade och utnyttjade 500 anskaffade ESO, skulle företaget ha totala kostnader för de utnyttjade optionerna på 42 500. Därför, eftersom kostnaderna ursprungligen var 55 000, sänktes företagens kostnader till 42 500. Exempel B: Antag att XYZ-beståndet slutade vid 120 efter 10 år och arbetstagaren fick ingenting för sina innehavna ESO. Den 55 000 utgiften skulle återföras för vinst och skatt av företaget. Omkastningen skulle ske på utgångsdagen, eller när ESO: erna förverkades. Exempel C: Antag att börsen handlade på 300 på nio år och arbetstagaren var fortfarande anställd. Han utövade alla sina alternativ. Det inneboende värdet skulle vara 135 000 och hela utgiften mot intäkter och skatter skulle vara 135 000. Eftersom 55 000 redan utgjordes skulle det bli ytterligare 80 000 utgifter för inkomst och skatter på träningsdagen. Bottenlinjen Med denna plan motsvarar utgiften mot skattepliktig inkomst för bolaget utgifterna för intäkter, när allt är sagt och gjort, och detta belopp motsvarar ersättningsinkomsten för arbetsgästen. Bolagsskatteavdrag Företagskostnad mot vinst Medarbetarinkomst Kostnaden mot beskattningsbar inkomst och vinst som tas vid tilldelningsdagen är bara en tillfällig kostnad som ändras till eget värde när övningen görs eller återfås av företaget när ESO: erna förverkas eller upphör att gälla outnyttjade. Så företaget behöver inte vänta på skattekrediter eller kostnader mot intäkter. (Läs mer om ESO: s redovisning för personaloptioner.) Så här gör du bokföringsuppgifter för aktieoptioner Eftersom aktieoptionsplaner är en form av kompensation, allmänt accepterade redovisningsprinciper eller GAAP, måste företagen registrera aktieoptioner som kompensationskostnad för redovisningssyfte. I stället för att registrera utgiften som nuvarande börskurs, måste verksamheten beräkna det verkliga marknadsvärdet av optionsprogrammet. Revisorn kommer då att bokföra redovisningsposter för att redovisa ersättningskostnader, utnyttjande av optionsrätter och utgången av optionsoptioner. Initial Value Calculation Företag kan frestas att registrera aktiepostposter till aktuell aktiekurs. Alternativen är dock olika. GAAP kräver att arbetsgivare beräknar det verkliga värdet av aktieoptionen och registrerar kompensationsutgifter baserat på detta nummer. Företagen bör använda en matematisk prissättningsmodell som är utformad för att värdera lager. Verksamheten bör också minska det verkliga värdet av optionen genom uppskattade förverkande av aktier. Till exempel, om verksamheten uppskattar att 5 procent av de anställda förlorar aktieoptionerna innan de väcker, registrerar verksamheten alternativet till 95 procent av sitt värde. Periodiska utgiftsposter I stället för att registrera kompensationsutgiften i en enda summa när arbetstagaren utnyttjar alternativet, bör revisorerna sprida kompensationsutgiften jämnt över optionens livslängd. Till exempel, säg att en anställd får 200 aktier av aktier värderad av verksamheten vid 5 000 som väger om fem år. Revisorn debiterar årligen ersättningskostnaden för 1 000 och krediterar aktieoptionerna eget kapital för 1 000. Utövande av Optioner Revisorer behöver boka en separat journalpost när de anställda utövar aktieoptioner. För det första måste revisoren räkna ut de pengar som företaget fick från bolaget och hur mycket av aktien utövades. T ex att arbetstagaren från föregående exempel utnyttjade hälften av sina totala optioner till ett lösenpris på 20 procent. Totalt mottagna pengar är 20 multiplicerat med 100 eller 2.000. Revisorn debiterar kontanter för 2000 debiterar en optionsoption eget kapital konto för hälften av kontosaldot, eller 2.500 och krediterar aktiekapitalet för 4.500. Förfallna optioner En anställd kan lämna bolaget före intjänandedatumet och tvingas förlora sina aktieoptioner. När detta händer måste revisorn göra en journalpost för att omregistrera eget kapital som förfallna aktieoptioner för balansräkning. Även om beloppet förblir som eget kapital, hjälper det ledare och investerare att förstå att de inte kommer att utfärda aktier till arbetstagaren till ett rabatterat pris i framtiden. Säg att arbetstagaren i föregående exempel lämnar innan du utövar något av alternativen. Revisorn debiterar aktieoptions eget kapital konto och krediterar det förfallna optionsprogrammet för eget kapital.
No comments:
Post a Comment